söndag 22 februari 2009

The God Awful Truth.

Tänkte skriva ett epic gnäll, men jag orkar. Så jävla sne på skit. Orkar ingenting alls egentligen. Mamma och mina systrar åkte på kryssning i eftermiddags, så jag är ensam tills imorgon eftermiddag. Apskönt, bara loda.

På vägen hem från repet ikväll (Råb kom såklart inte, FITTAN), gick jag och byggde upp mer och mer hat gente min omgivning. Känns så barnsligt, men jag är väl helt enkelt sån. Synd Daniel. Ja visst är det.

Aptörstig, åt en påse ostnachos för några timmar sedan, och det känns i tänderna nu. Vad konstigt det låter. Whatevz.

2 kommentarer:

Anonym sa...

du gnällde ju episkt mycket i allla fall ju. Jävla fucktard.

Anonym sa...

Know the feeling, och nachos är hjälpen. Episkt som fan.