onsdag 4 februari 2009

The pain in my heart.

Efter repet tänkte jag gå till mamma och hämta min ryggsäck jag hade lämnat där i eftermiddags. Nä, mina nycklar låg ju hos pappa, så jag kommer inte in.
Kommer hem till pappa.. nä, mina nycklar ligger på mitt rum. Halv elva har de flesta i mitt hem gått och lagt sig, när det är onsdag och allt. Knackar på alla dörrar, knackar på min systers fönster, ringer pappas mobil (avstängd), ringer hemtelefonen (upptagen). Helvete. Har ju lånefittmobilen, så jag har varken Lottas eller Emmas nummer inlagda. Självklart! När jag väl ringer på (jag är försynt av mig, vill inte väcka folk i onödan), kommer tillslut Ninnie och öppnar. Det var hon som pratade i hemtelefonen, såklart.

Har nu belönat mig genom att beställa en Champion-hoodie.. som kommer om en-två veckor, haha. Det står DRUG FREE eller något sånt, så jag känner att det passar. Höhö.

Har jag tjatat om Otis här också? Måste. Otis Redding är bäst, srsly. Orkar inte med att han är så bra. Kommit fram till att jag undermedvetet haft honom som "influens", när det kommer till min sång alltså. Lite mobbat, och udda.. med tanke på vad jag oftast brukar lira, haha. Men som med allt annat, så är det väldigt relativt.

Jag är hungrig, men jag orkar inte gå upp och hämta något.

Inga kommentarer: